Psykologens tankar om bobarhet
En ö är aldrig bara en bit granit som reser sig ur havet; den är ett sinnestillstånd. När vi talar om bobarhet fastnar samtalet ofta i färjetidtabeller, bredbandskablar och kilowattimmar. Allt detta är såklart väldigt viktigt, men som psykolog tänker jag att en ö i första hand måste vara bobar inombords.
Det första ett ösamhälle prövar är vår psykologiska trygghet. På en liten ö går det inte att försvinna i mängden. Det finns en stor risk att man möter den man grälat med vid mjölkkylen morgonen därpå.
För att en holme ska vara beboelig krävs det som psykoanalytikern Donald Winnicott kallade för en hållande miljö (holding environment) – en tyst överenskommelse om att vi ryms här tillsammans, med våra skavanker och egenheter. Det handlar om att tåla att andra är annorlunda. Alltså inte för att man måste älska allt de gör, utan för att man vet att man sitter i samma båt, bokstavligt talat.
Ölivet synliggör vår mänskliga paradox: vi behöver en egen vrå och behöver andra. Visst söker vi oss hit för tystnaden och lugnet, men en ö kan ingen bära ensam. Det handlar om att ha egen beredskap när strömmen går, men också att känna tillit till den gemenskap som finns runt omkring. Bobarhet på en ö är konsten att få vara ifred när man behöver det, omsluten av tryggheten att inte vara övergiven.
Till sist handlar det om det vi psykologer kallar för känsla av sammanhang. En ö är begriplig på ett sätt som en stad sällan är. Här är avståndet mellan orsak och verkan kort. Hugger du inte ved blir stugan kall. Knyter du inte fast båten driver den iväg. När tillvaron skalas ner till det konkreta blir våra handlingar omedelbart meningsfulla – man gör saker för att de faktiskt spelar roll här och nu, inte för syns skull.
Att göra en ö bobar handlar i slutändan inte om vad som saknas här ute, utan om vad som faktiskt finns. Det krävs mod att bo här, men framför allt krävs det tillit till att man delar villkoren med dem som bor intill.
Skriven av Aini Laine
Psykolog som driver egen mottagning Fluctus Psykologi på Kökar och digitalt
Fältforskare i Femårskontrollen
Kul med en pyskolog som funderar på bobarhet! Jag gillar särkilt meningen "Bobarhet på en ö är konsten att få vara ifred när man behöver det, omsluten av tryggheten att inte vara övergiven."